Regnig&grå dag....
Ja nu är hösten här igen sen en tid och vintern har knackat på dörren lite....En tid som egentligen är otroligt mysig med alla tända ljus som sprider värme runt omkring en i sitt hem, men varför ska man då behöva vara så otroligt trött och varför faller så många in i en deppression just denna tid? Jag känner ju själv av det...tappat gnistan helt vet dock att jag påverkas av väder och vind,behöver ljuset för att glimma helt enkelt. Tror många känner lika just nu,något man hör i alla fall. Viktigt att man inte tappar greppet om det viktiga i livet att man försöker behålla de små ljusa stunderna och försöka se alla tillfällen till något possetivt i livet.Tycker själv det är svårt, det är synd att man varje höst/vinter kommer in i dessa tankar i stället för att se det fina i allt. Jag älskar alla färger runt omkring i naturen så egentligen förstår jag inte varför jag reagerea som jag gör
Det är precis som kroppen går in i sparlåga gör sig redo för att gå in i sitt "näste" Alla runt en försvinner på ett sätt men ändå inte, laddar kanske för att möta en kall/jobbig tid för att sedan vara fit för fajt när våren börjar spira igen. Så synd bara på ett sätt, den tid vi nu möter då så många mår så dåligt det är ju då vi ska umgås mer varför ska det bara vara på sommaren som allt kul stohej ska hända....bara en tanke jag ofta haft,varför tar vi inte hand om varandra bättre denna tid? Synd.
När man hör och ser vad som händer runt omkring en så skräms man, så otroligt många som inte orkar denna tid som helt enkelt ger upp. Vad håller på att hända där ute?! Varför så många krav från alla håll och kanter vad lever vi för ett liv? Stannar vi upp här och nu, tänker vi någonsin över vad vi vill, vad vi gläds åt eller rusar alla bara fram som i ett maraton? Tyvärr är det nog så....det som skrämmer mig så mycket det är vad våra barn och ungdomar har att möta på deras väg i livet alla dessa krav och detta stressade samhälle....Inte lustigt egentligen eller förvånande att vi alla mår som vi gör, tror vi glömmer bort vad som är viktigt här i livet...
Vi själva som individ..vår kropp och själ..vad vill vi och vad mår vi bra av...?
Vi är en levade själ och ingen robot!!!!
Skulle allt runt oss vara helt annorlunda, då tror jag ochså vi hade kunnat möta denna mörka tid på ett helt annat sätt......
