Huvudet fullt av tankar&Hjärtat fyllt av sorg.....



Sitter här på jobbet och tankarna snurrar fram&tillbaka varför ska allt behöva vara så svårt har jag inte tillräckligt i livet knagglat mig fram på min krokiga väg Vad mer ska jag behöva lära Har jag inte kämpat tillräckligt nu. Frågar mina nära på andra sidan vad mer är det jag måste utstå och hur mycket ska jag orka ta........? Nog för att jag är stark men jag är ingen stålkvinna utan en levande kvinna med ett varmt Hjärta full av kärlek att dela till någon....alla är speciella på sitt sätt även jag Finns inte någon som mig. många säger att jag är unik och det kanske jag är eller fel av mig nu.... DET ÄR JAG! Men vad hjälper det i alla lägen...? visst jag blir starkare för varje motgång men desvärre bygger jag även då ett hårdare skyddskal runt mig. Tiden bara går och när jag sitter här och tänker tillbaka på åren som gått...Vad har jag gjort...vad har hänt...hur har jag levt....hur har jag mått...VAR BEFINNER JAG MIG NU I LIVET?????????

Ja helt klart har jag lärt mig så mycket mera och blivit så mycket starkare...Funnit mig själv här i livet så att säga men på nått sätt kämpar jag fortfarande på olika sätt fram på min väg i livet

Det är just det vägen har på ett sätt blivit rakare pga min visdom.. erfarenhet och  lärdom i livet men dock kämpar jag fortafarande fram......Skillnaden är att jag i dag är äldre, dock bara till siffran ej i sinnet.
Jag omges av min underbara ungdomar som nu står på sina egna ben sen en tid med egna boenden och förhållande, Fylls av en sådan glädje för att jag har lyckats så bra som mamma och med hjälp av mina erfarenheter i livet format dem till två starka själar som inte tar något för givet här i livet.
Två underbart vackra både till det inre och till det yttre
Så sträck på dig Annica ser du inte vad du har gjort..............?
DU HAR LYCKATS!!!!
 Mina två underbara änglar är verkligen så otroligt fina på alla sätt kan inte ha gjort det bättre....
Till skillnad från många så har jag hela tiden kämpat och kämpat och då menar jag verkligen kämpat men ändå LYCKATS hålla mig ovanpå ytan funnit lösningar till mycket och i dag så många år senare faktiskt hela 22 år som mamma och då till 90% ensam mamma kan jag se mitt resultat.
Jag har gjort något helt ofattbart med tanke på min egen livsistuation och bakrund, vet att det beror mycket på min egen väg i livet som barn etc..
.
JAG VET,  JA......JAG VET VAD LIVET HANDLAR OM!
JAG ÄLSKAR ER, DANIEL&SARAH AV HELA MITT VARMA HJÄRTA
Tack för att jag fått och får vara en viktig del i era liv

ER MAMMA I DETTA LIV



STUDENT- 08

Visst får jag otroligt mycke kärlek från mina två änglar och jag omges av fina vänner som finns där och stöttar som lyfter mig när jag sjunker...Ja jag är ju inte mer än mänsklig.

Tack alla ni eller Ja ni få men så underbart fina för allt erat stöd på min väg,glad att jag har er :)
Men även jag har tårar så mycket tårar, så det snart ej får plats inom mig
I bland blir allt bara för tungt, vill ju bara få vara Njuta av livet och dela min kärlek och värme med någon speciell
Det är väl dags för min tid nu, eller.....?

Du fanns där under ett par år Gav mig så mycket..... fyllde mig med sådan glädje och lycka, även om det bara var för korta stunder då och då
Men hur länge skulle jag behöva orka vänta???
Varje gång fyllas med sådan glädje och känna så stark Kärlek för någon för att sedan samtidigt veta....
 Det är bara NU just nu ....
Njut här och nu
I DAG ÄR I DAG OCH I MORRON ÄR I MORRON
Inget är för givet
Hur kan man stå vid någons sida Känna sådan Värme..  Kärlek.. Glädje.. men samtidigt fyllas av sådan
Sorg.. Förvirring.. Frustraton
För att man VET att denna speciella underbara person inte känner Det DÄR  eller kanske....?
Vem blir mest sårad?

Jag eller du? Är jag inte värd bättre? Någon som kan stå för att han vill finnas vid min sida kunna Älska mig 100%
man kan aldig veta vad som hända skall eller ta något för givet i livet och framförallt ej äga en annan person....

Men man kan Älska..  Man kan våga ta en dag i taget tillsammans, för att sen se vad framtiden har att ge.
Dela glädje och sorg tillsammans.

ÄR DET INTE SÅ DET SKA VARA?

Det sjuka i allt detta är ju att VI vet att vi har DET DÄR tillsammans
 att vi trivs i hop och har så skoj tillsammanas på alla sätt.
VI ÄR ETT SÅ ATT SÄGA
Vi har umgåtts som ett par men ändå inte...ALLA tror vi är ett par och då ALLA! Det lyser om oss på ett mycket speciellt sätt.

Men nu är man här, varit tvungen att fatta ett hårt beslut för att inte sjunka allt djupare
Ännu en gång Jag som måste var stark för att rädda mig själv....
Ge dig TID för att finna dina svar i livet
Ta reda på vad du vill och känner
Kanske jag finns kvar eller kanske inte när du äntligen funnit dina svar...?Det vet bara tiden och dom på andra sidan
Jag var tvungen att släppa dig... Älskar dig för mycket för att bara finnas i bland

Många tillfällen ja mer eller mindre jämt när vi är ute tillsammans får vi frågan om vi är ett par och jag tittar på dig...vad ska jag säga? Hon är en mycket fin vän till mig säger du, när jag sen frågar dig vad du menar eftersom vi delar så mycket mera tillsammans...va då vän???? svara du att jag är en mycket fin speciell vän...betydande person i ditt liv

Vet inte vad jag ska tro eller känna, inte lätt att förstå när man får dubbla budskap
Vad än som händer så vet jag vad jag känner och kommer säkerligen känna så en längre tid till och visst vet jag fina du att jag är speciell för dig men hur speciell?
Tiden vet och ger alla svaren

 
Picknick nere vid ån 16/6-2010


16/6-2010

Midsommar Västervik 2010


Midsommar 2010


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0